creativesolution.se © 2009

 

Nyheter

 

 

Vi finns nu på Facebook

 

 

 

 

 

Nervsmärta

Kroppens eget varningssystem

Smärta är en skyddsmekanism och kroppens sätt att tala om för oss att vi är skadade eller på väg att skada oss. Ett vanligt exempel på detta är när vi tar i något som är för varmt. Avsändaren av varningssignalerna är smärtnerver som finns utspridda i hela kroppen och bildar ett tunt nätverk. Smärtnerverna skickar signalen till hjärnan, där själva upplevelsen av smärtan skapas.

De tillfällen där smärtan fungerar som varningssignal är givetvis någonting bra för oss. Vi skulle helt enkelt inte överleva utan detta skyddssystem. Men när smärtan av en eller annan anledning blir ett permanent inslag i livet, är det förstås svårare att se något positivt i den. I all smärta finns också ett visst mått av påverkan på våra mentala funktioner. Oro, smärta och depressivitet förstärker varandra (särskilt vid långvarig smärta) och vårt beteende och tankemönster kan helt komma att domineras av smärtan.

Hur ont är ont?

Smärta är en subjektiv upplevelse och kan inte mätas exakt. Det är därför svårt att avgöra hur ont en annan individ har. Smärtupplevelsen har ett mångfacetterat innehåll. Smärtstimuleringen för skadeområdet färgas av våra tidigare livserfarenheter och omständigheter kring den aktuella sjukdomssituationen eller skadesituationen. Man kan registrera och mäta olika kroppsliga reaktioner, men detta utgör bara en begränsad del av smärtupplevelsen.

Känslighet i smärtsinnet varierar också med dagsformen och är beroende av trötthet, humör, stress, kondition och andra yttre faktorer. Detta är något som människor med långvarig smärta känner igen mer än väl. Det man klarar av galant ena dagen kan vara helt omöjligt nästa.

Med långvarig smärta menar man i allmänhet smärta som pågått i minst 6 månader (i vissa fall används 3 månader som gräns). Man sätter alltså inte likhetstecken mellan kronisk och livslång i det här fallet. Det finns trots allt många sätt att behandla och komma till rätta med smärta. Men för att kunna sätta in rätt behandling måste man i möjligaste mån ta reda på var smärtan har sitt ursprung. Det är nämligen skillnad på smärta och smärta.

Vävnadssmärta

Den vanligaste typen av smärta är den vi kallar nociceptiv smärta eller vävnadsskadesmärta. Det är det vi känner när någon vävnad i kroppen är skadad till följd av skada, inflammation eller sjukdom. De flesta människor tänker automatiskt på den här formen av smärta när man pratar om orsaker till att man har ont.

Namnet kommer av nociceptor, som betyder smärtreceptor. Sådana receptorer finns överallt i kroppen. Till nociceptiv smärta hör alltså t ex benbrott, brännskador, sårskador, reumatisk värk och muskelvärk av olika typer.

Smärta från nerverna

Neuropatisk smärta eller neurogen smärta uppstår till följd av skada eller förändrad funktion i nervsystemet. Man skiljer på central eller perifer neuropatisk smärta, beroende på var skadan eller störningen har uppstått. Central neuropatisk smärta uppstår på grund av skada eller störning i hjärnan eller ryggmärgen, medan perifer neuropatisk smärta orsakas av skada eller störning i övriga delar av sensoriska nervsystemet.
Ett vanligt exempel på neuropatisk smärta är långvariga smärtor efter bältros (postherpetisk neuralgi). Våra grannar i Danmark kallar det helveteseld, vilket är en passande beskrivning. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor. Viruset finns efter genomgången infektion kvar i våra nervceller och kan där "väckas till liv" igen senare i livet, men då som bältros.

Äldre människor löper större risk att drabbas av bältros och smärtan kan ibland finnas kvar flera månader efter att utslagen läkt ut. Man kan också drabbas av neuropatisk smärta som en följd av t ex diskbråck, amputation (fantomsmärta) och diabetes (diabetesneuropati).

Smärtor till följd av psykisk sjukdom

Psykogen smärta kallas smärtor som har sitt ursprung i ett psykiskt sjukdomstillstånd. Det kan till exempel vara person med schizofreni vars psykotiska upplevelser beskrivs som fysiskt smärtsamma.

Ungefär två tredjedelar av patienter som lider av svår depression har också fysisk smärta som kan vara svår att förklara. Möjligen har det ett samband med rubbningar i vissa av hjärnans signalsubstanser som har betydelse för såväl depression som aktivitet i smärtbanorna.

När det gör ont utan uppenbar orsak då?

Ibland kan man trots omfattande undersökningar inte finna någon bakomliggande skada eller sjukdom som orsakar smärtan. Man talar då om idiopatisk smärta, vilket betyder smärta av okänd anledning. Detta är naturligtvis en otillfredsställande diagnos för såväl läkare som patient och oerhört frustrerande att leva med i långa loppet.

De flesta typer av smärta går att lindra eller bota med Kinesisk akupunktur. I vissa fall kan Kinesisk akupunktur vara enda möjligheten att få riktig smärtlindring. I många fall krävs dock nära samarbete med en läkare för att först ställa en diagnos, så att vi vet vad orsaken till smärtan är.

 

 

  Besök vår gästbok >>

 

 

 

 

Exempel på symtom, besvär och sjukdomar jag behandlar på kliniken. 

 

Muskelvärk >>

Huvudvärk och migrän >>

Nervsmärta >>

Barnlöshet >>

Oro och sömnlöshet >>

Infektion / inflammation >>

Kvinnosjukdomar ´>>

Matsmältningsbesvär >>

Allergier >>

Kontakt: 0243-85 770

millerfysakupunktur@gmail.com              Vi finns nu på Facebook      

Bookmark and Share